ligganykter

Ända sedan jag såg Scarlett Johansson i Love Song for Bobby Long har hela min världsbild förändrats.
Eller okej, kanske inte riktigt. Men hon är så fantastiskt fin så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Hennes skiva är underbar, Lost in translation har blivit en helt ny film i mina ögon. Allt är underbart när hon är nära.
Jag kanske är sista människan i världen som kommer på detta, men jag måste göra det i min takt.

Jag gillar fascinationer för andra människor. De kommer ibland och håller i sig ganska länge. Det har funnits många i mitt liv. Tror den första var Rocky Horror i Rocky Horror picture show. Denna blonda gud bland gudar steg in i mitt liv som en gudasänd gåva.

Oftast kräver jag inte så mycket, jag vet att personen finns och det räcker så. Jag avgudade Rufus Wainwright på samma sätt väldigt länge utan att ens veta hur han såg ut. Det behövdes inte. Jag behövde bara lyssna på honom och veta att han fanns.

Jag ser det som något nyttigt och fint, denna dyrkan och avundan. Jag vill ha personen, jag vill vara personen, jag vill vara något annat. Ännu en dröm bort. Ett hopp om man vill kalla det så, och det vill jag. Hoppet är det sista som lämnar människar, det har jag alltid sagt. Och det är det som ger mig
hopp.